BUNKEFLOMODELLEN
Bunkeflomodellen
Bunkefloprojektet
Forskning
Frågor och Svar

   AKTUELLT
17-06-2008
Seminarium - UngChans - 16 oktober 2008
 
Forskningsrön från Bunkefloprojektet om skelett och benmassa
 
Daglig skolgymnastik är associerad med en ökad benmineralinlagring och ett större skelett hos flickor i klass 1 och 2
  Data från Bunkefloprojektet, publicerade i Ortopediskt magasin 2004. Läs mer.
 
Do exercise reduce the burden of fractures
  (Karlsson M). Publicerad i Acta 2002. På engelska. Läs mer.

Tabeller relaterade till denna artikel:
A. Frakturer hos tidigare fotbollsspelare. Se tabell.
B. Skillnad i benmassa mellan dominant och ickedominant arm hos kvinnliga tennisspelare. Se tabell.
C. Regional benmassa hos aktiva idrottare. Se tabell.
D. Benmassa hos aktiva och före detta fotbollsspelare Se tabell.
 
Bunkefloprojektet ökar skelettets hållfasthet hos flickor
  (Karlsson M, Lindén C, Gärdsell P). The Swedish Journal of Sports Medicine 2004. Läs mer.

Tabeller och bilder relaterade till denna artikel:
A. Hoppzan, Bunkeflomodellens maskot, illustrerar projektets kärna – glädjefylld fysisk aktivitet med hjärtat i centrum på basen av en god kost. Se bild.
B. Bild: Fysisk aktivitet skall i grunden vara kravlös och lustfylld… Se bild.
C. Skelettets utseende i tredje ländkotan när barnen började skolan. Se tabell.
D. Utvecklingen i tredje ländkotan under grundskolans två första år hos barn som erhöll daglig skolgymnastik och barn som erhöll skolgymnastik en till två gånger i veckan. Se tabell.
 
Kan skolgymnastik minska antalet benskörhetsfrakturer?
  (Karlsson M, Lindén C, Gärdsell P).. Artikel i Medicisnk Access nr 4, 2005. Läs mer.
 
 
 
Forskningsrön från Bunkefloprojektet om motorik
 
  Läs sammanfattning av Ingegerd Ericsson här.

Läs även mer på www.mugi.se.
 
 
 
Associerad forskning och artiklar
 
Fysisk aktivitet ökar benmassan hos barn men endast obetydligt hos vuxna.
  Publicerad i Läkartidningen 2002. Läs mer.

Tabeller relaterade till denna artikel:
A. Benmassa hos prepubertala kvinnliga gymnaster. Se tabell.
B. Skillnad i benmassa mellan dominant och icke dominant överarm hos kvinnliga tennisspelare. Se tabell.
C. Regional benmassa hos aktiva idrottare. Se tabell.
D. Benmassa hos aktiva fotbollspelare, före detta aktiva fotbollspelare och kontroller. Se tabell.
 
Fysisk aktivitet ökar muskelstyrkan och minskar sannolikt antalet höftfrakturer.
  Publicerad i Läkartidningen 2002. Läs mer.

Tabeller relaterade till denna artikel:
A. Fysisk aktivitet och risk för höftfraktur. Se tabell.
B. Fysisk aktivitet och risk för fragilitetsfraktur. Se tabell.
C. Fysisk aktivitet och risk för fall hos män och kvinnor. Se tabell.
D. Antal individer med fraktur. Se tabell.
 
Kanotträning – att öka skelettets hållfasthet
  (Karlsson M). Artikel publicerad i Kanotnytt, Kanotförbundet 2003. Läs mer.
 
Träning som frakturvaccin
  (Karlsson M). Artikel publicerad i Incitament 2004. Läs mer.
 
Fysisk aktivitet i ungdomen skyddar mot frakturer och benskörhet i ålderdomen
  (Karlsson M). Artikel publicerad i Medikament 2004. Läs mer.
 
 
  (C) 2005 Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen - info@bunkeflomodellen.com - Webbdesign av leXorNet