BUNKEFLOMODELLEN
Bunkeflomodellen
Bunkefloprojektet
Forskning
Frågor och Svar

   AKTUELLT
17-06-2008
Seminarium - UngChans - 16 oktober 2008
 
Frågor och svar – Skolor & Företag
Klicka på en fråga för att se svaret!


  • Vilka forskningsprojekt pågår f n i Bunkefloprojektet

  • 1. Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga, Ingegerd Ericsson, Malmö Högskola.
    Forskningsprojektet Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga är en delstudie i Bunkefloprojektet. Genom motorikobservationer, extra motorisk träning och koncentrations-test i åk 1-3 sökes svar på frågorna:
    • Kommer barnens grovmotorik, balans och koordination att förbättras med motorisk träning?
    • Kommer individuellt anpassad motorisk träning att få positiva effekter för barn med motorik- och koncentrationssvårigheter?
    • Kommer barnens skolprestationer att förbättras?
    Målsättningen är att alla elever får en allsidig grovmotorisk träning, med rörelseglädje som en viktig komponent och att barn med motoriska svårigheter får individuellt anpassad motorisk träning.

    Huvudansvarig för "Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga" är Ingegerd Ericsson, Malmö Högskola.

    Läs de senaste forskningsresultaten här: www.bunkeflomodellen.com/motorik

    Det första steget är avslutat och Ingegerd Ericsson har lagt fram sin doktorsavhandling. Du kan maila Ingegerd på ingegerd.ericsson@lut.mah.se. Läs mer på www.mugi.se.


    2. Hur fysisk aktivitet påverkar skelettets utveckling, Christian Lindén, Ortopediska kliniken MAS
    Vår frågeställning var om en utökning av den fysiska aktiviteten i skolan till en lektion om dagen leder till en ökad benmassa och/eller ett större skelett? I studien har vi tittat på hur flickor i klass 1 och 2 har påverkats. Elever från 3 skolor i västra Malmö fungerade som kontroller, och grupperna skiljde sig inte åt i benmassa och skelettstorlek och inte heller vad gällde bakgrundsfaktorer som ålder, längd, vikt, skelettmognad, pubertetsutveckling, sjukdomar m.m. Sammanlagt deltog 100 flickor i undersökningen och skelettet i höft och ländrygg undersöktes. Efter 3 års uppföljning, redan det en dubbelt så lång uppföljning jämfört med tidigare studier, såg vi att flickorna och pojkarna hade fått en ökad benmassa. Vår slutsats blir således att en ökad skolidrott bland flickor och pojkar upp till ca tio års ålder är associerad med en ökad mängd benmassa och en ökad skelettstorlek, storheter som leder till ett hållfastare skelett och sannolikt minskad frakturrisk på sikt. Studien fortsätter upp till årskurs nio. Resultaten kan knappast anses vara överraskande men kom kanske tidigare och tydligare än vi hade förväntat oss.

    Ansvarig: Christian Lindén, doktorand och läkare vid Universitetssjukhuset MAS Ortopediska klinik

    Läs om de senaste forskningsresultaten här: http://www.bunkeflomodellen.com/aktuellt/nyheter/103148.htx


    3. Klinisk Fysiologi, Magnus Dencker, Avdelningen för klinisk fysiologi på UMAS Inom ramen för forskningsprojektet har man låtit barnen göra arbetsprov, hjärtultraljud, mätt deras syreupptagningsförmåga och studerat blodtryck och blodfetter. Man har bl.a. sett att den fysiska aktiviteten leder till ett lägre blodtryck hos barnen, motsvarande en blodtrycksmedicin hos en vuxen individ. Man har också sett att överviktiga barn rör sig mindre än normalviktiga.
    Läs om de senaste forskningsresultaten här: http://www.bunkeflomodellen.com/aktuellt/nyheter/103148.htx


    4. Munhälsa, Folktandvården Bunkeflostrand Folktandvårdens följer och jämför barnens munhälsa avseende
    • graden av tandköttsinflammation
    • förekomst av karies
    • användning av fluortandkräm
    • bra kostvanor


  • Kan jag använda ”Instruktionsboken till livet” i undervisningen?

  • Vilka skolor arbetar enligt Bunkeflomodellen?

  • Hur kan jag komma i kontakt med hälsopromotorn på skolan?

  • Kan jag få komma på studiebesök för att få veta mer om hur Bunkefloprojektet fungerar?

  • Gör man några speciella insatser för personalen när det gäller fysisk aktivitet?

  • Har sjukfrånvaron minskat bland barn och personal sedan Bunkeflomodellen infördes?

  • Gör man något för att uppmuntra till mer fysisk aktivitet på fritiden också?

  • Erbjuder man speciella insatser till överviktiga barn?

  • Får eleverna undervisning när det gäller vikten av nyttig kost också?

  • Får eleverna någon information innan de börjar vara med i projektet?

  • Hur var reaktionerna från lärare, elever och föräldrar då skolvardagen skulle förändras?

  • De idrottsföreningar som deltar, erbjuder de enbart lektioner inom ”sin egen” idrott?

  • När det gäller de idrottsföreningar som är involverade, hålls någon av lektionerna i deras egna lokaler?

  • Vem betalar de idrottstränare som håller i extralektionerna?

  • Har några klasser startat med Bunkeflomodellen först efter påbörjad skolgång? Hur har detta i så fall mottagits?

  • Har det skett ändringar efter hand som Bunkefloprojektet pågått, p g a oönskade resultat? I så fall, vilka resultat och hur har detta lösts?

  • Är projektet genomförbart om man inte hittar samarbetspartner eller sponsorer? Vad kostar ett projekt som Bunkefloprojektet?

  • Vilka aktiviteter får barnen göra? Handlar det enbart om vanliga idrottstimmar?

  • Hur är idrottsundervisningen organiserad?

  • Hur kan man göra rent praktiskt för att schemalägga ”Idrott och hälsa” varje dag? Varifrån tar man tiden?

  • Vad är Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen?

  • Vad är det för skillnad mellan Bunkefloprojektet och Bunkeflomodellen

  • Vilka intressenter är inblandade i Bunkefloprojektet?

  • När startade Bunkefloprojektet?

  • Hur gör jag om jag vill gå en utbildning via Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen?

  • Vad är Bunkefloprojektet?

  • Vad arbetar Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen med?

  •  
     
      (C) 2005 Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen - info@bunkeflomodellen.com - Webbdesign av leXorNet